tisdag 7 september 2010

kalas trött

Åhh nu har vi haft kalas för Ben Viktor, han är så otrolig förtjust i Ben10 och på morgonen när han hade sin nya Ben10 klocka på sig sa han- Nu får ni kalla mig för Ben Viktor!
När vi säger "vicke picke" som vi kallar honom, ryter han till och säger- NÄÄÄ jag heter Ben Viktor!

Idag har jag fått väldigt mycket gjort!
-Av anmälde mig på AF
- Gjorde en polisanmälan
- Fick gå till Försäkrings kassan personligen för att få prata med dom, för varje gång man ringer säger den snälla mannen - Just nu är det hög belastning hos försäkrings kassan, vänligen försök senare igen!
När jag hade provat i två dagar insåg jag då att det var helt lönlöst att försöka få tag på dom via telefon.
När jag gick till Försäkrings kassan så var det även skattemyndigheten och någon pensions myndighet på samma ställe, och det var samma person som kunde allt, smidigt?!?
Kan inte vara så vanligt att vara anställd hos två myndigheter!?


Just nu sitter jag i kuren och vaktar, lyssnar på P4 vakna, och skriver blogg!
Ögonen börjar att bli tyngre och tyngre, men detta är ett super bra test på sin envishet och mentala förmåga över att INTE somna!!!!
Jag slutar kl 06,00 och då blir det ett riktigt STORT prov, åka hem!
Jag tycker personligen inte att det är så roligt att åka hem efter att ha varit vaken i 24 H. Ögonen är öppna, men huvudet är inte med alls! Men jag vill heller inte sova över på bruket heller!...
ja go natt säger jag till er som ska gå och sova nu!

onsdag 1 september 2010

3 år

Imorgon fyller min goa Viktor 3 år...tänk vad tiden går fort.
Han är så roligt, önskar sig bara saker som Albin vill ha, Ben 10, Spiderman och traktorer helst en skittunna också!
Så imorgon får han sina önskningar uppfyllda!
Ska bli väldigt roligt att se Viktors min när han får Ben 10 ryggsäcken!!!

Om jag tänker tillbaka 3 år i tiden så låg jag och hade det ganska så bekvämt på förlossningen, vi "fotbollstokiga" tog permision från sjukhuset för att Emil skulle få spela sitt livs viktigaste match, massa Scouter skulle vara där och se på honom!

Vi åkte från Gävle till Söderhamn, efter råd frågning med barnmorskan.
Väl frammen i Söderhamn började mina värkar att bli tätare, jag fick lägga mig i Klubbstugan med alla fotbolls killar runt mig som hade genomgång, kändes inte så bekvämt, men vad gör man inte för den man älskar??
Jag blev fraktad från klubbrummet till speakerbåste och satt där med Börje "Väggen" Andersson.
Värkarna blev så täta så att varje gång speakern skulle prata ut fick jag bita i min tröja så att inte det skulle höras ut i högtalarna!
När det hade gått 30 minuter in på matchen skadade sig Emil TACK OCH LOV!
Han går av planen och jag vaggandes efter in i omklädningsrummet, han skriker och har ont...hmmm och det hade inte jag ?
När han hade bytt om vräker han ur sig - Visst kan vi se klart på matchen..mitt svar var NEJ, nu åker vi till Gävle igen!

Väl nere på förlossningen tog det bara 1½ timme innan go fisen var ute hann inte med bedövning eller något!
TACK GODE GUD för att Emil skadade sig..allt har en mening!!!


Kan bara tack för mina fina pojkar jag har hemma!

fredag 20 augusti 2010

Rättigheter och Tråkigheter!

Nu har jag varit på rättegång i Sundsvall,det gick ju fort!
Jag såg han som bråkade med mig och berättade min historia, tog väl ca 15 minuter, men det var dryga 15 min då det var en tolk som pratade exakt sammtidigt som mig, det känndes som om jag pratade svensk polska, för ALLT jag sa blev DIREKT översatt!!
Han bara satt ner med huvudet och tittade i tomma intet.undra om han skämmdes eller om han bara tyckte att jag var knäpp som anmält honom, men man ska inte slå tjejer!!!

Så 1,5 timmes bil färd för 15 min rättegång, skapligt onödigt för oss skattebetalare måste jag säga, men så är lagen!


Saker och ting händer så fort!
Från den ena dagen till den andra får man reda på saker som förändrar hela tillvaron.
Man går och funderar och funderar sammtidigt som man vet att allt kommer att bli bra så finns det ändå någon % på att det inte kommer att gå bra...det är den % jag vill ska försvinna..NUUU.

bara ännu en gång man fattar att livet är så skört!

Horoskop!

Mamma läste mitt horoskop söndagen den 15/8 att jag skulle ha en bra vecka med nära och kära förutom en försening?
Och när kom den förseningen då...jo när jag skulle ha upprop på CFL..
Syrran ringde 8,50 för vi hade bestämmt träff utanför CFL då..
Hon ringer och frågar vart jag är, snurrig i bollen som jag var fattade jag absolut inte något, men när jag sedan stuttsade upp ur sängen som stålmannen så vaknade nog alla celler och fick en chock!
Det var raka vägen in till garderoben, på med shorts, tröja och en knut på skallen!
När jag kommer in till CFL kl 09,00 med andan i halsen så var det fortfarande folk kvar utanför hörsalen eftersom att man ska skriva in sig...TUR!
När jag står i kön så tycker jag att något känns konstigt, ojdå jag glömde visst att kläpå mig BH:n, glömt borsta tänderna, kännde mig riktigt fresh där bland förväntansfulla studenter, där kom två barns morsan som tycker hon är super hipp med Fornarina shorts, häng pattar och luktar skunk i munnen..
Jag kännde igen känslan från ett annat tillfälle ;)
Men nu är jag igång med mitt pluggande, eller nästan väntar på att jag ska få boken bara =)
Tänk att Horoskop vet vad man ska vara med om ;) ..

tisdag 10 augusti 2010

Sorg och glädje!

Nu var det länge sedan igen, men ännu en gång så har jag tiden att skylla på!
Just idag är det en ny situation för mig! Min äldsta son har gått till en kompis SJÄLV, han var livrädd innan, men jag följde med honom dit ( gatan brevid våran) och sa hejdå..efter en 30 min kom han och kompisen hem till oss för att leka, glad som en lärka sa albin: När Anton ska gå hem så vill jag följa med honom! Kunde inte mer än bara le och tänka på hur stor min äskade son har blivit, och vad det värmde i hjärtat!


Så nu sitter jag här och ska uppdatera mitt liv, ja mitt liv vad det har hänt mycket, nästan för mycket!
Om jag inte har brutit ihop nu så kommer jag nog aldrig att göra det!
ett litet utdrag från förra veckan är:

* Tumult på jobbet som slutade med sjukhus koll för mig, men allt gick bra!
* En obehaglig aktivist person som gjorde min och andra kollegors dag jäkligt sur
* massor av "skogsmullar"
* och det mest påtagliga av allt var när jag fick göra HLR på en man som jag känner, då han fick hjärt stopp!

Jag kände inte igen honom när jag kom till platsen men sedan efter att ambulans- personalen hade tagit över så klarnade bilden och jag fattade att det var han!
Det var väldigt kritiskt, så han flögs ner till Uppsala för att få en pacemaker!
Den kvällen då det hände så var man väldigt off, och tankarna bara snurrade i skallen på mig, det kändes som om man var i en bubbla och man ville bara vara där alldeles själv, för att tänka, lever han, klarade han sig utan syrebrist,gjorde vi rätt?! ja 1000 tankar flög i skallen!

Vissa människor blir stressade när dom ser en olycka eller en skadad person, men jag tror att med detta jobb som jag har, så har jag blivit formad så att jag blir lugn när det händer och ser på vad situationen behöver, och fattar snabba beslut!
Sedan ett tag efter händelsen så kommer det till mig vad det egentligen var som hände, och då börjar tankarna att snurra...

på morgonen fick jag reda på att han hade flugits till Uppsala för Op, men inte nå mer!!

Två dagar senare kom beskedet: Han levde och kunde prata, han skulle komma hem samma vecka och var pigg!!!
JAAAAA, den känslan och den lättnaden var HELT obeskrivlig!!

Efter den händelsen så känns det som om de små skitsakerna i livet som man kan irriterar sig på bara är petitesser, för tänk vad skört livet är, jag vill hellre leva ett lyckligt och friskt liv än att leva med alla dessa pessemistiska, falska och negativa människor och tankar det finns!

Men nu kan man bara blicka frammåt...

Gratior est solito post maxima nubila Phoebus, post inimicitias clarior est amor

måndag 21 juni 2010

så arg var det länge sedan jag var!!

Jag måste bara skriva av mig min frustration!
Har inte velat skriva så mycket om mitt jobb här, men denna händelse måste jag skriva om!

Vi var och jobbade i x, jag på en affär och Vera på en annan!
Jag såg "frida" komma in i butiken, en "känd" person som ofta handlar utan att betala för sig och blivit tagen flera gånger, dock har jag aldrig gripit henne och hon vet ej vem jag är!! Så nu tänkte jag YES, det är ju klart!
Ringde Vera så att hon fick ta bilen till butiken för att vara där vid själva gripet.
Så vera fick gå in i butiken och absolut inte visa sig för "frida", då hon har gripit henne förr...

Jag gick runt och kollade henne hela tiden, en ost åkte ner i kassen, YES hon är klar, så la hon tillbaka osten i korgen, tog ett smör och la ner i kundkorgen, och sedan ett till smör i kassen, YES nu då??? Ja smöret la hon i påsen!
Det jobbiga med denna person var att hon tog och la tillbaka, tog och la i sin kasse och sedan i en annan kasse!
Jag pratade med Vera i telefonen och låsades vara en tjej på väg till sundsvall för att hälsa på, för efter 45 min börjar " frida" att titta lite konstigt på mig...vem hade inte gjort det om man möter samma tjej i butiken hela tiden ;) ... men hon gick till kassan och hon hade plockat på sig HUR mycket saker som helst! Så nu var vi REDO, hur laddade som HELST!
Hon går till en kassa och ställer sig och jag är 2 kunder efter henne, så går hon ur kassan....FAAAN vad gör hon!!! Bort till brödet och går ett varv i butiken, så ställer hon sig i kassan igen...denna gång står jag inte i kassan utan en bit ifrån!

Frida går raka vägen ut genom kassan med sina påsar PROPPADE med grejer, så jag säger åt vera att NU hon går....så vi ut genom kassan, och Frida tvärvänder och går tillbaka in i butiken igen och hon ser Vera och börjar lägga ihop 1+1, så hon "dumpar" av sig alla grejer och betalar för typ 4 saker!!...så JÄVLA bittert så otroligt jävla bittert!!!!!
Allt var liksom klart,men den tjejen är slipad så det var en riktig manöver för att kolla om vi fanns där!!!
Så arg och så förbannad jag blev efter det var det länge sedan jag var, hon tog alltså ca 1 H av mitt liv, så himla mycket förarbete det var och så jäkla bra förarbete det var...men nästa gång då, hoppas vi på napp =)
Men så blir det väl när man går in för sin uppgift till 110% och älskar sitt jobb!

Diem perdidi