Jag ser hur förväntningarna i deras ögon är enorma, baddräkten, badmössan och glasögonen ska sitta rätt. Man kollar start- och heat listorna för att se vilket heat man simmar i och vilken seadning man har, så ser man att även denna gång var den största revalen med, på min tid när jag simmade hette min största reval Maria och kom från Bollnäs, det var hon och jag som tampades i vattnet!!
Man sluter sig i sig själv, blir lite irreterad och tävlingsnerverna infinner sig.
Ju närmre man kommer till start ju mer kissnödig blir man..
När man väl ska upp på startpallen så känner man sig laddad och varm i kroppen!
Man dyker i och kroppen får en chock eftersom den har väntat hela dagen på just denna start, samt att det kalla vattnet som kommer mot den varma kroppen gör så att man vaknar till , det blir TYST alldeles tyst när man ligger under vattnet, när man kommer upp med huvudet hörs visslingar och ljud, man ser sin coach stå på kanten och ge tecken, man kämpar med att få armarna att röra sig som en väderkvarn för man vill komma först i mål, vändningen kommer och man ser sin placering, gasen i botten och kämpa ännu mer !!
Man räknar hundradelar, tusendelar och platser.
Idag fick jag vara den som satt på sidan och iaktta dessa simmare, hejandes och peppades!
Jag kan ärligt säga att jag blev tårögd när jag såg en liten tjej i Söderhamns SS som persade 4 sekunder på 50 fritt, och hennes lycka efteråt!!
Det kändes som om det var igår man låg där och kollade upp på resultat tavlan och förväntansfullt väntade på prisutdelningen!
Jag tror jag har blivit mer vis och ser verkligen tjusningen i detta med att slit lönar sig!
Det känns som om cirkeln är sluten och jag hoppas på att mina barn väljer att simma i framtiden!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar