torsdag 31 januari 2013

Red is back!

Det är ju tur att man har en syster som utbildar sig till frisör!! 
Igår fick hon ta tag i mitt burr!! 
Så det blev 4 timmar på La Rose med färgning, klippning och behandling, 
men resultatet blev riktigt bra!!!! 


Folie och folie, blekning av utväxt och slingor...
ser riktigt nöjd ut på bilden faktiskt!

Och resultatet blev rengbågens färger! 


Men tänk vad "lite" färg kan göra, rött och mustigt med skiftningar riktigt snyggt tycker jag!!
TUSEN TACK Sarah för att du kan trolla med mitt hår!!

Privat VS, Sjukvården

I Tisdags var jag till Hudiskvall och träffade Johan Allgulander, han är Naprapat till Herr landslaget i fotboll, så om någon kan knän så är det väl han!
Jag var som ett barn på julafton och längtade så till att få höra vad han hade att säga.
När jag träffar Johan så känndes det direkt att denna man vet vad han talar om, han surrar inte och håller sig till skadan, har ögonkontakt och frågar vad som hänt och historien bakom. 

Jag får sedan lägga mig på britsen för undersökning, han ser att jag har svårt att sträcka ut benet så han lägger en spec. kudde under benet, 
(när jag har varit hos läkarna har jag fått rulla ihop min egan jacka)
Han börjar känna, böja försiktigt och han gjorde en undersökning som inte gjorde ONT utan han såg hur mitt knä rörde, tröck på några punkter och han kännde också att mitt knä glappade. 
(läkaren jag träffade förut gjorde mig så illa att han inte kunde fortsätta undersökningen) 

Jag fick lägga mig på mage och han fortsatte undersökningen och ganska så snabbt så sa han: 
- Du MÅSTE på magnetröntgen snabbt, så här får du inte gå, detta knä är ju sönder!! 
Jag känner mig väldigt lycklig att ha fått träffat honom, på minder än 10 minuter har han ställt en diagnos! 
Han tror att mitt korsband är av och att min menisk är sönder/skadad.
Och mitt ledband var helt OK, så det hade inte smällt av som dom trodde i första läget. 

När vi sedan var klara med undersökningen visade han mig på ett låtsas knä HUR han hade undersökt mig och varför det gjorde ont här han tröck på vissa punkter, och hur det ser ut i knät när korsbandet är av! 
Jag fick med mig hans anteckningar och det känndes så himla bra! 
Snacka om att man blir överlycklig när man träffar på personer som brinner för sitt yrke och dessutom är grymt kunnig!! 

Så igår skulle jag träffa sjukgymnasten. 
Jag tog med mig Johans udersökningsutlåtande men lät sjukgymnasten FÖRST göra SIN undersökning och SITT uttlåtande för att inte färga henne. 
Jag kan säga att undersökningsmetoden var som NATT OCH DAG! 
När hon sedan började prata om att hon trodde det var lårmuskeln så kunde jag inte hålla mig något mer och gav henne Johans utlåtande...
och då visade det sig att det var de skador som hon också hade misstänkt ?!?!

Så på tordags är det dags att träffa min husläkare igen, för att skriva ihop en remiss till ortopeden. 
Jag blir så himla irriterad på detta system, man slussas hit och dit och dom bara gissar och tror, nu hade jag förmånen att träffa Johan och hade lite kött på benen och jag lovar att jag kommer att han ännu mera kött på benen när jag ska träffa läkaren för som jag sagt förut, nu får det bara vara slut på allt daltande...
Man kan undra varför sjukvåden gör kedjan så lång, är det för att man skall självläka och dom som sitter i landstings styrelsen skall få ut sina bonusar? 
Näää, privata försäkringar är det som gäller!!!


Hopp och hej!!!

onsdag 30 januari 2013

Fint!

Denna fina skål fick jag av en fin vän igår!
Det som var så himla roligt var att det var en skål som kom ur samma servis som mina kaffekoppar! ( jag har ju barar kaffekopparna)
Hon såg skålen som hon tyckte likade mina koppar men trodde väl inte att det var samma, vilken lyckträff!  
Detta är charmen med loppis!

Jag var till Landslags Läkaren igår och jag kvittrade som en fågel när jag kom därifrån, rätt undersökt, rätt inställning och rätt kundskap mer ang det kommer ikväll!!

Idag är E ledig och jag ska väl vara lite social med honom för att sedan åka till sjukgymnasten och sedan till syster för hårfärgning!
Adjöö!

söndag 27 januari 2013

lika men så olika!

Då var dom igång igen med fotbollen!
E åkte till Mariehamn väldigt tidigt idag för att spela mot Mariehamn! 

Här hemma hade vi lite viktigare saker för oss nämligen Innerbandy, eller INTEbandy som Vicke säger.
Grabbarna var toktända och väntade med förväntan på klockan skulle bli 10:30, Vicke har spelat en termin tidigare och Albin kom på idag att han också ville spela. 
Så när jag kom och hämtade dom efter träninge så kom lill Vicke och var så glad och nästan svävade på moln för hans lag hade vunnit ALLT och Albin hade varit med i det förlorande laget hela tiden...


Albin var absolut inte så munter och tårarna var inte långt borta, HAN förlorade över lillebror, ajajajja det gjorde ont ända in i benmärgen. 

Så jag frågade honom om han inte ville fortsätta då fick jag till svar: ja det vill jag!! När vi sedan åker i bilen påväg hem så säger han: 
 - Mamma, jag är ingen Looser och slutar första gången jag ska ha revange!! 
Bra eller dåligt  med en sån vinnarskalle det vet jag inte? 
Snacka om olika grabbar:  
Viktor har lätt för allt han gör inom idrott och Albin får kämpa, en motgång för Vicke är inte några problem men för Albin är det stenhårt att ha en motgång. 
Man tycker att dom har samma förutsättningar från början?



Här är stortjorven påklädd inför hockeyträningen som är på lördagar!



fredag 25 januari 2013

Pride till Söderhamn!!

Oj, vilken rolig nyhet detta var!! 

Jag har vänner som är HBT, och det är riktigt roligt att SÖDERHAMN anordnar detta!! 
Jag har gått pridetåget i stockholm en gång, och vilken glädje, energi och fest det var!! 
Jag hoppas att vi i Söderhamn också kommer att få uppleva detta!! 
Och så blir man ju lite stolt när "grann pöjken" ska var med och föreläsa!!

SUPER roligt söderhamn och super roligt alla de nervösa själar som varit med och planerat detta! 
Låt oss nu göra detta till en riktig Succé och inte se med bruksmentalitetens ögon...


Logotyp - Till startsidan

onsdag 23 januari 2013

Mentalt..

Dagen har varit riktigt bra och jag ser verkligen fram emot denna resa, nu har jag varit nere på botten mentalt några dagar och nu är det dags att resa sig och se framåt!! 
Resan kommer att vara smärtsam och säkert väldigt krokig men jag ska se till att resultatet kommer att bli det absolut bästa, i detta accepterar jag inte bara bra..  
Jag hade ett läkarbesök på morgonen men jag blev inte något klokare, han kände på benet men konstaterade att jag hade alldelers för ont för att kunna genomföra en riktig undersökning!? 
Jag känner att jag vill bli uträdd NU och INTE vänta. 
Men jag fick svar på en fråga: och det var att jag INTE kunde göra något värre om jag började att träna benet lätt..(rörelseträna)
Imorgon skall jag på jobbet och " springa" i vattnet med wetbelt, nu är det operation 
PERFECT KNEE som gäller!!
När jag kom hem ringde en sjukgymnast och till henne skall jag nästa onsdag, och jag har även kontaktat fotbollslandslaget naprapat som skall kolla på mig förhoppningsvis redan nästa vecka!!
Denna boll är i rullning och jag lovar att jag kommer att vara pain in the Ass tills jag får RÄTT hjälp, nu får det vara nog med allt gissande och daltande!! 



I övrigt så har jag blivit vallad av Sanna idag, och vi besökte stans hetaste affär. 
Tro det eller ej men ERIKSHJÄLPEN är tydligen stället där det händer!! 
Vi var 20 min tidiga och det stod redan folk och köade utanför. 
När det sedan öppnade kl 12 så var det armbåstaktik som gällde, jag som trodde vi skulle in på en secondhand butik och inte en rockkonsert! 
Eftersom jag aldrig varit där någon gång så fick jag en riktigt rolig upplevelse, det var HUR MYCKET folk som helst, och dom säger att det ännu MER folk på Lördagarna...

 Dessa underbara koppar fyndade jag.



Och för att få in lite pastell i köket så hittade jag denna bricka.




Ha det gött!!



tisdag 22 januari 2013

Götta

För att få dagarna att gå så har jag googlat runt och kollat på MAT och en massa olika recept! 
Igår bakade jag en SUPERGOD och otroligt saftig sockerkaka med banan i!! 
Här är Receptet!

 Grundrecep 1 kaka
3 ägg
2 1/2 dl strösocker
1 tsk vaniljsocker
50 g smör
1 dl mjölk
3 1/2 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
1 nypa salt


Smör och ströbröd till formen
1. sätt ugnen på 175 grader.
2. Vispa ägg, strösocker och vaniljsocker vitt och riktigt
pösigt.
3. Smält smöret och rör i mjölken, blanda det med äggsmeten
4. Blanda vetemjöl, bakpulver och salt och vänd försiktigt ner
det i smeten.
5. Här mosade jag två bananer och blandade ner försiktigt
i smeten.
Häll smeten i sockerkaksformen.
6. Grädda i ca:30 min eller tills kakan inte är kladdig.
Prova med en sticka.
7. Låt kakan svalna något vänd sedan upp den på en tallrike
eller brödgaller.
Glöm nu inte kaffe eller saften till kakan



måndag 21 januari 2013

fina människor!

Dessa dagar har känts som månader, här hemma har det inte hänt så mycket!
Något som har gjort dagarna lättare är alla fina sms och kommentarer som jag fått! 
Och vilka fina vänner och familj jag är omringad av, snacka om att man är lycklig lottat! 



Idag var det dag för skola för Vicke och det gick bra, däremot 
ringde Albins fröken och sa att han var sjuk, Bring it on bara!

Nu ser jag fram emot att åka på simhallen och träna mina 
simmare, så att jag får något annat att tänka på! 




fredag 18 januari 2013

En olycka kommer sällan ensam!

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta? 
Igår när jag ligger i soffan med knäet i högläge så var Viktor och en kompis i köket och lekte. 
Jag hör en SMÄLL och det blir knäpptyst! 
Min första tanke var: Vad var det för byrå som rasade? 
När jag sedan hör jag hur Viktor kvider. 
Jag krånglar mig upp ur soffan och hoppar ut till köket, där  ligger han och håller sig för huvudet och har RIKTIGT ont. 
Jag frågar hans kompis vad som hände och han sa bara: Han slog i huvudet.
Eftersom jag inte kan bära Viktor så fick jag lite panik och bad honom gå in till 
soffan för att jag skulle få läget under kontroll, han var dyngsur i svett och hade så ont i huvudet!! 
Just då kommer min mamma och Albin hem, jag ringer 
1177 för att jag ser på honom hur ont han har. 

När jag väntar på sköterskan så ser jag på Viktor hur hans ögon börjar bli tyngre och tyngre. När jag kommer fram i telefonkön så berättar jag händelsen för sköterskan, och just då ser jag hur hans ögon börjar rulla och han blir kritvit i ansiktet, jag säger med darrig röst: 
- Ni får skicka Ambulans, har håller på att falla bort. 
Jag gör allt för att hålla honom vaken, konstigt nog så går jag in i en stålkvinnoroll och pratar lugnt och sansat fast jag egentligen var LIVRÄDD. 
Jag börjar fråga honom om han minns vad fröknarna heter på skolan, -det vet han inte, han vet inte vem han hade lekt med och han kommer inte heller ihåg var vår katt heter...
Pulsen slår fort på mig och jag pratar med SOS i luren, det känns som om en minut är en timme, jag frågar SOS om Ambulansen blivit bandvagn, han blev sämre och ville bara sova. 
Jag får reda på Ambulansens position hela tiden och ALDRIG förr har det tagit så lång tid mellan Klossdammen och Stugsund, jag vet att dom körde med blåljus men shit vad rädd jag var!!
 

När Ambulansen kom så infann sig en trygghet hos mig. 
All eloge till ambulanspersonalen vilka änglar, jag visste då att allt skulle bli bra! 
Lilleman var tagen och ville bara sova, ganska snabbt lastade dom oss i ambulansen och färden gick till Huddik.

Det är ju en parodi allt, igår var jag på akuten i Falun med mitt knä, 10 timmar senare ligger min son i en Ambulans påväg till Huddik sjukhus med befarad hjärnskakning och jag sitter med kryckorna i högsta hugg. 
Till råga på allt så berättade sjukvårdaren att hon var lite varm för dom hade varit på Badhuset i ett ärende...men hallå direkt från MIN arbetsplats sedan direkt hem till MIG. känns som om cirkeln är sluten nu va?  

När vi kommer till Huddik så blir vi inlagd och han får inte äta eller dricka på flera timmar. 
Lilleman ville bara sova och när han vaknade så kräktes han. 
Sedan var det bara att sova och dom kom in och kollade hans blodtryck, och kollade hans ögon honom en gång i timmen.
När vi sedan vaknar på morgonen så var det dags för lite frukost och det märks på honom att han inte har samma ork.

Vi blev utskrivna på förmiddagen och färden gick hem till Stugsund. 
Så nu är vi hemma med hjrnskakning och är ordinerad vila för att låta  
Så nu ska lilleman ta det lugnt och bara vara hemma och mysa.     


Måtte 2013 bli bättre, för nu har väl vi rågat måttet av sjukhusdramatik på ett bra tag!!

torsdag 17 januari 2013

Tårar till 1000!!

Igår var det dags, dagen D var här och allt var perfekt! 
Jag var väldigt nervös eftersom att jag satt upp detta som ett stort mål och mina förberedelser hade gått hur bra som helt, INGET kunde stoppa mig!!

Vi började med 2 km löpning på 200 meters bana, jag löpte in på 9.45 och hade 30 sekunder tillgodo!..Lyckan var total!!!!  
De två resterande grenarna, Harres och lyfta docka hade jag ju klarta av förut och det kändes som om det var ett lätt uppdrag!
Jag började med Harres, och vi fick köra en "provrunda", den gick hur lätt som helst och jag laddade om till rundan på tid.

Jag börjar med en Kullerbytta, rundar första pinnen, hoppar över hindret och sedan KNAK, BRAK och SMÄRTA!!! 
Jag hörde hur något knäcktes i kroppen, dom från rekryteringen som sotd 5 meter ifrån hörde hur det brakade i mitt knä och det blev kallaballik, Dom skriker; AVBRYT, jag kommer inte upp från golvet för där stod 3 personer för att stabilisera mitt knä och en försöker att lugna mig...

Alla tankar snurrar, det är fan inte sant, mitt jävla knä som jag tränat upp, som jag haft stenkoll på och som enligt min humbum doktor ska vara helt friskt har ÄNNU en gång dragit undan mattan under mina fötter och krossat mina drömmar!!
Jag ligger där på golvet, försöker att övertala Robban från rekryteringen att jag KAN genomföra detta, och att mitt knä är OK, tårarna sprutar och jag vet inte vad som gjorde mest ont, mitt knä eller min skalle?!! 
Envis som jag är så ställer jag mig upp och gör en benböj, då börjar smärtan på riktigt!!! 
Min dröm, det var MIN dröm som försvann där på golvet i Falun, alla förberedelse alla timmars träning, alla som stöttat mig och vad händer, jo mitt KNÄ viker sig och jag kan inte genomföra testerna! 

Jag sitter på sidan och ser personer klara av testerna och jag ville kräkas för att jag såg hur mina chanser var helt borta!! 
Jag tror aldrig att jag varit så ledsen, det gjorde så ont i kroppen, tårarna sprutade och det mentala fick sig en riktigt käftsmäll! 

Sjuksköterskan kommer tillbaka och vi blir ombedda att uppsöka sjukhuset när testera var över. 
Innan vi åkte kom rekryteringen fram till mig och sa några väl valda ord, och dessa ord kommer nu att vara min tändvätska!!! 
för om man vill något tillräckligt mycket så ger man inte upp i första taget!!
Jag och E åkte till akuten på Falun och fick kanonbra hjälp, dom röntgade för att se att inte något ben var av, sedan kom det in en ortopedspecialist för att känna, läkaren och specialisetn trodde båda att det var ledbandet som var av eller uttänjt. 
Dom sjukskrev mig och remitterade mig till en sjukgymnast som jag ska får träffa inom 2 veckor...
Så här ligger jag i soffan nedbäddad med knät i högläge och äter värktabletter..
E sa en förståndig sak igår: 
Micaela, allt har en mening, men vad detta har för mening vet jag inte?

Sedan säger han.
- Jo Micaela nu vet jag, meningen är kanske att dom kanske kommer att öppna distansutbildningen igen??
Vi måste se framåt! 

Så nu börjar min långa väg tillbaka, för tillbaka till testerna ska jag igen, jag ger inte upp...


måndag 14 januari 2013

hängröv

Jag är inte avundsjuk på grabbarn som måste träna i detta kalla väder, "plogbilen" plogade av planen när vi kom och det är bara att hoppas att dom fick träna inne idag på EM när tempen visade -13 grader! 




Tidigt i morse så åkte jag med E ner till Gävle för att Walle skulle kolla lite på min rygg, eftersom det känns som att jag har en låsning i ländryggen.
Walle konstaterade att musklerna kring bäckenbenet var väldigt spända, samt att jag måste träna nedre delen av magen och sätesmusklen för att få mer stabilitet!!...
eller som han lite fint sa: 
- Du måste träna sätesmusklen! 
i mina öron så lät det: 
- Du har hängarsel och du måste träna upp det!!!
Så ikväll drar jag iväg på lite core för att börja träna de rätta musklerna!


När jag kommer ner i omklädningsrummet så träffade jag några goa grabbar som jag blir lika glad av att träffa varje gång!!! 

Efter min behandling så gick jag och Sanna som två isbitar ner på stan för att shoppa lite kläder, tyvärr så hittade vi inte något!
Vi litade därför på att Owe´s skulle leverera lite härliga inrednings detaljer till oss, men även därifrån fick vi gå hem tomhänta!.. 
ha en bra dag !








söndag 13 januari 2013

Dunderkur!

I förkylningstider så vill jag passa på att tipsa om en dunder kur!! 

Jag har känt mig hängig, snorig och trött ett tag som om det har legat en förkylning i kroppen men inte brutit ut!
Fick ett tips av min chef och dröm om min förvåning var pigg jag blev!!

Man pressar saften från 2 apelsiner i teet, samt två tsk socker.
Kroppen får en riktigt vitamin boost!!!


   



lördag 12 januari 2013

Bulletfett å MR.Tank

I vanlig ordning så blev det Tacos och fredagsmys igår, det känns skönt att det "bara" är 50 Fredagar kvar på detta år som skall avnjutas av Tacos!

Efter tacos och lite efterrätt så satte vi oss i soffan proppmätta och kände oss lite halvfeta när vi kollade Gladiatorerna, som grabbarna bara älskar!

Efter ett tag så säger Albin: 
- Pappa, vet du att nästa år ska mamma vara med i Gladiatorerna.
(Jag och Nettan skämtade om det på jobbet tidigare i veckan och han hörde det)
-Jasså säger E?
- Japp och hon ska heta BULLET FETT..Fast mamma jag tycker att du måste träna upp dina tuttar för nu ser dom ut som två hängmattor!!

Jag kollade på E och han höll på att DÖ av skratt. 
Jag frågade Albin vem pappa skulle vara i Gladiatorerna och vad han skulle heta? 
Tyvärr så fick jag inte något bra namn, men Albin avslutar : 
- Pappa kan ju inte vara med i Gladiatoreran eftersom hans pung är stor som en tank, och får inte plats i de små kalsongerna som Gladitatorerna har på sig!

Så nu är vi Bulletfett och Mr.Tank! 



måndag 7 januari 2013

Glad kille

Helgen har varit toppen! 
Jag och mini coach åkte till Bollnäs även på Söndagen. 
Tjejerna gjorde kanon tider och man känner sig riktigt stolt som tränare!
Här har tjejerna vunnit 4x50 medley och dom kammade även hem guldet på 4x50 fritt!
Eftersom jag egentligen "bara" skulle se ett pass (som senare blev 3 pass )så åkte jag hem lite tidigare , men eftersom mini coach vägrade åka hem så fick han stanna kvar med "sina" tjejer och hejja fram dom i sista loppet. 


Detta kort fick jag av Danne och det ser ut som om det är någon som myser i mitten.
När mini coach kom hem så var han stolt som en tupp och munnen gick i ett om alla simmare, den större killen i familjen blev väldigt avis och hade gärna velat vara med.
Albin konstaterade att det fanns Guld, silver och BROMS, men att få en BROMS medalj var ju inte så bra!!




När grabbarna var upp på simhallen idag så var Elsa, Viktors "nya" kompis där. 
Viktor är stolt som en tupp och säger till Albin:
-  Du känner inte Elsa utan det gör bara jag.
När sedan Albin kommer och studsar av glädje över att Elsa har pratat med honom också så säger Viktor: 
- Men mamma, hon känner inte Albin för hon vet ju inte att han heter Carl i 2:a namn.
Så frågar jag honom om hon visste att han hette Lars, då viskar han till mig och säger.
- Nää, det vet hon inte men hon känner mig mer!!

Tänk hur det kommer att vara när dom är 18 och 20 år! 

lördag 5 januari 2013

Mini Coach

Idag var det dax för ännu en tävling, och ännu en gång får man vara en stolt tränare se sina adepter göra kanon tider!! 
Jag och min mini coach Viktor åkte till Bollnäs. 
Han var taggad till tusen och hade en taktik klart för sig, det var att hans stora kärlek skulle vinna allt, men om hon inte gjorde det så gjorde det ju ingenting eftersom hon är så fin!
När vi väl kom in i simhallen så var han med och coachade och peppade tjejerna till stora framgång!

När vi åkte hem så började han analysera: 
Lite ledsamt säger mini coach : Mamma, jag kan inte gifta mig med Viktoria.
-Jag undrar varför inte?
- Hon är ju många år äldre än mig.
-Jag förklara att det är 4 år mellan dom och att man visst kan gifta sig med en som är äldre.
- Men mamma, hur gammal var pappa när ni gifte er? sa Viktor
- 27 sa jag.
- Och du då mamma? 
-28 sa jag,
- Men gud vad skönt mamma då kan jag ju gifta mig med henne! 
Men då ska hon heta Viktoria Hedvall.


Sedan har det varit storartade kärleksplaner här hemma..
Imorgn hade jag inte tänkt att åka upp på tävlingen, men efter påtryckningar av simmare och mini coach så skall vi spendera morgondagen i simhallen!!