Visst är det riktigt roligt att E spelar fotboll, men idag kände jag bara att jag ville ha honom hemma, och tyvärr fanns det inte en möjlighet i världen, efter som han ska stå i mål mot Brage.
Hade han haft ett "vanligt" jobb så hade det inte varit något problem att vara hemma, men jobbet som fotbollsspelare är inte ett vanligt jobb, då jobbar man nästintill varje dag, och för att vara med i toppen så måste man prestera bra varje dag, så jag förstår ju att man inte kan vara hemma och ta hand om sina barn när frun är däckad.
Efter två riktigt jobbiga nätter, dels har jag haft feber och så har jag tagit hand om Albin som också haft feber, kände jag att min ork var borta, så när E åkte kl 9.30 imorse var jag själv hemma med två grabbar,jag tog mig knappt upp ur sängen och örontempen visade 39 gr..och inte fick jag fram mina supermamma kraft heller!
Jag visste inte hur jag skulle lösa dagen? då kom Maritha min räddande ängel in och tog med sig grabbarna hem till sig och tog ut dom på en promenad och lite lek.
Nu har mina föräldrar kommit och hämtat pojkarna och dom ska sova där inatt allt för att låta mig friskna till, vad hade man gjort utan sina föräldrar? för mig är dom oumbärliga.
just nu heter mina bästa vänner Alvedon och Ipren, och dom kommer och hälsar på mig var 4:e timme vad hade man gjort utan dom?
Nu hoppas jag att det blir ett bra resultat mot Brage, kämpa nu grabbar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar